För vi bara rullar fram

Livet rullar på här i kollektivet. För tillfället sitter jag i köket och tittar på Nikki som lagar en aptitretande fredagsmysmiddag medan Emil springer runt som en ivrig liten bäver i lägenheten och grejar. Ikväll ska Oscar och Karin komma hit och spisa middag och efter det ska vi titta på Titanic och fredagsmysa ännu mer. Vi lever och frodas helt enkelt och jag tror att jag talar för oss alla när jag säger att vi på riktigt har börjat komma in i det här lilla livet vi lever här nu (många liv-kopllingar i det här inlägget). Ja, det var väl det...


Middagen i egen hög matperson


FALAFELILAFEL

Kvällens stora fråga: ska vi orka lyxa till det med falafel till kvällen eller blir det den gamla klassikern pasta med tomatsås?

Nikki og jag sitter i kjökkenet och funderar. Det lutar onekligen mot de hemmagjorda pitabröden och snabbhandling och lyxmiddag med goa falaflar, mumselimumsi.


(Japp, nu kör vi!)

Klem
Moset

RAKETUPPLEVELSER

Dagens Stavve-äventyr:
Jag och Emil tänkte slänga ihop en liten lasagne till middag men kom på att vi inte hade någon gul lök. Vi blev dock inte nedstämda av det faktumet utan kastade oss glada i hågen in i Raketen - vår (nästan) alldeles egna racerbil, redo för en bekväm åktur till Ica. Efter att bilen startat med ett vackert brummande gav vi oss iväg. Vi kom dock inte så långt (typ två meter) innan vi insåg att vi var tvungna att backa för att kunna svänga runt och åka vidare åt rätt håll.
Där tog den bekväma åkturen slut, i alla fall för Emils del. Raketen är nämligen inte den mest friska bilen, det regnar bland annat in och bakluckan går inte att låsa. På den senaste tiden har det inte heller gått att lägga i backen så Emil blev helt enkelt tvungen att putta bilen medan jag satt i och styrde.
Efter det kunde vi i alla fall rulla vidare en liten bit innan vägen helt plötsligt tog slut. Vi blev något nedstämda och Emil gjorde sig redo att återigen hoppa ut och knuffa oss tillbaka uppför backen vi just kört nedför, MEN efter lite trixande och knixande lyckades mannen i fråga få i den förbaskade backen och jag kunde sicksacka mig tillbaka längs vägen utan att de mer en suddiga vinkningar från Emil genom bakrutan.
Så kunde vi slutligen ta oss ut på vägen efter att ha stannat i vägkorsningen och därefter startat på trean. Vägen fram till Ica var i princip smärtfri efter det och handlingen gick utmärkt (förutom det lilla faktumet att Emil boxade ner deras kortgrejsimojs, vilket i och för sig var fruktansvärt roligt). När vi sedan skulle ta oss ut från parkeringen trilskades backen återigen och Emil var tvungen att knuffa igen.
Vi vände därefter motorhuven hemåt och var nästannästan hemma när vi var tvungna att stanna i en backe då vi mötte en bil och efter det var det kört. Raketen orkade verkligen inte ta sig upp så vi var tvungna att rulla nedför backen (Emil stod utanför och vinkade, jag rattade) för att därefter ta raketfart (hoho) och gasa snabbare än en galopperande häst uppför sluttningen.
Efter det var vi äntligen hemma och nu sitter vi i köket för att snart inta middagen - stekt potatis, stekt ägg och bönor i tomatsås. Den ofantligt påfrestande bilresan blev för mycket så vi skippade lasagne-grejen och har inte använt någon lök...
P.S. Bloggen är lite slut i huvudet och vägrar göra mellanrum vid nya stycken så unskyld för jobbiga stycken... D.S.

Allting flyter

"I Stavanger har alla flyt" - citat av Nikki

Karin och Oscar är här på besök hos oss vilket är megamysigt! De kom i onsdags och har redan fått en lägenhet, på måndag flyttar de in. Nu har alla i kollektivet fått jobb också så snart kommer pengarna förhoppningsvis rulla in så att vi har råd att betala hyran. Alla har helt enkelt flyt här i Stavanger!

Ikväll bakas det pizza på Nådlandsberget 45 - myyys!




RSS 2.0